man i obsidiansvarta skor
grusigt tö kullerstenstorg
gummiguppande cyklist
kartong med broilerbroccoli
ångare genom isvatten
unifierad urin flödade en gång
mellan dessa smala hus
och tog död på potentiell krokus
café med tjärat sandpapperstak
kantat med smältande istappar
fönsterglas som blodapelsinkött
luft som ljummet ciderskum
vibrerande bord kluckande gäster
bartenderns trötta gutturala flabb
en man i vadmal drickande
kaffe som smakar som urea
vit spets sovande på en kanapé.
2 comments:
”Café Strålblomma i sikte!
en meter mellan kåkarna
där flödade en gång unifierad urin (…)”
Mer än en dikt; en världsbild av en uppsluppen sjaskighet till värld som verkar hålla på att gå bort.
”Sjöbjörn-Evert vid övergångsstället
han har just köpt en ärtig hävert
dags för ny vårvinterbrygd”
Dikten strålar av visionär munterhet som blandas med smärta. Dikten känns så hel; ett alternativt kosmos där vår värld inte blev förstörd av höger mentaliteten som håller vårt land i järngrepp. Mycket Söderberg fast bättre; massor av humor och en fast tro på att den yttre verkligheten inte spelar någon roll.
Det här är din bästa dikt!
Tackar för dina insikter! Ja, man önskade att det fanns fler ställen som tilläts vara sjaskiga och genuina.
Skicka en kommentar